Jenny

Jag får inte ut dig ur huvudet. Det går liksom inte. Jag vill bara vara hos dig, i dina armar, pussa och krama dig.. Det känns som en sten i bröstet när jag tänker på hur långt borta du är. Varför kan du inte vara här, hos mig? Eller jag hos dig. Jag vill ju så gärna. Ingenting kommer kännas helt bra förrän jag får träffa dig igen!